Linoleumgolv som gräsmatta
Jag ligger så nära henne
Tittar upp på fläckarna i taket
De liknar precis moln

Gatlyktorna är vårt enda ljus
Tystnad är vår föda
Jag har bara henne sedan
När natten blivit sen

"Du är min vackraste vän
Fröken Ensamhet
Jag behöver en kram av dig
Du kan ge mig sällskap

Omfamna mig hårdare nu
Vi kan stanna här
Skuggorna gömmer oss här
De jagar mig inte mer"

Och hon börjde sig ner mot mig
Skrattade, fnittrade
"Du är Herr Rädsla" sade hon
"Varför är du rädd?"

Ögon flackade genom rummet
"Du är ju ensam"
Hennes ord for mot mig
Fjärilsvingar

"Jag har dig."